ardnaxela

Jag är dödligt less på mitt schema, 7-23 två dagar i rad är fan inte kul. Jag älskar ju att ha dessa 4 dagar i rad ledigt så ajg gnäller absolut inte över dom. Men lönen är kass, jag jobbar 192 timmar/månad men ahr betalt för 140.

det är inte alls roligt längre.

jag. vill. inte.

Man ska inte ha ångest inför att gåt ill jobbet, det lärde jag mig på malmen. men amtidigt så sitter jag ju här och har precis det. Eller nej. jag ahr inte alls ångest över jobbet. det är ju helt okej. Men jag har aldrig satt penagr före tid med nära och kära och ajg vill inte bli en sån person som gör det heller.

Jag måste verkligen prata med arbetsledaren. men jag är så fasligt rädd över att hon kommer säga "vill du inte ha vicket ger vi det till nån annnan".  Och jag VILL ju jobba. Men jag vill också hinna umgås med mina vänner och familj utan att stressa. Och jag går omkring med konstant dåligt samvete över katten som får vara ensam så sjukt jävla mycket.

Jag VILL INTE sälja henne.

Fy fan, tänk om jag ahde haft barn eller hund. då hade det här ju aldrig gått. Hur faaaan tänkte dom när dom gjorde det här förbannade fittschemat.

jag satt framför datorn och väntade in min egen reaktion.

men det kom ingen!
Haha!

jag kanske har kommit över honom på riktigt nu. eller iaf lite mer.

Jag tycker ju om någon annan nu, fast jag är ju som jag alltid är och är otroligt ambivalent.

men det kommer nog nån gång när jag känner att jag vet ngt mer ån jag vet nu.

onödigt inlägg?

No shit.

goddamnit. jag har typ gjort ett helt duntäcke av en fjäder!

Men hur som haver så är jag i alla fall inte gravid.

Skönt.

Jag vill ju ah barn, och gärna relativt snart. Men januari kändes lite FÖR snart fatiskt. Så nu är jag gladast. Fy faaaaan vad skönt.

Kanske borde köpa kondomer. 

Jag har inte riktigt fattat hur den funkar än, efter snart 24 år känns det som att amn borde ha fattat vad det är som händer med den. Men icket.

Varför kan man vara hungrig hela dagar fast amn äter, men när amn inte äter är man inte hungrig?

Varför fortsätter jag ha rethosta i flera veckor efter jag varit sjuk?

Hur kommer det sig att jag är pigg när jag sovit 4 timmar och är as trött efter att ha sovit 10?

Och hur kommer det sig att mensen inte kommer när man nojjar efter att den inte kommer och kommer när man verkligen inte vill att den gör det?

vad vill du?

3-4 veckor innan jag får min soc tid och 800kr på kontot innan räkningarna är betalda. Känns bra uhu?

Jag VILL inte ringa hyresvärden och be om anstånd, jag VILL inte ringa elbolget och be om en avbetalningsplan och jag VILL ha kvar mitt internet. 

Jag sitter här och hatar varenda köp jag gjort det senaste året. var det verkligen nödvändigt?

Om jag inte hade handlat så mycket så hade jag kunnat spara undan pengar och klarat mig den här sista månaden.

Jag hade klart varit mindre bitter om det inte ahde varit sista månaden innan jag börkat få lön igen. EN JÄVLA MÅNAD. vad gör man i en sån här sitts, egentligen.

Sussi sa ngt om akutstöd, jag får väl försöka med det. just nu är jag fan villig att hora. Nej ajg skämtar inte. Jag är villig att sälja mig själv, synd att ingen vill betala.

GAAAAAH jag kan inte ens publicera skiten för blogg.se är dumma i huvet och ska dödas.

haha jag är glad att ajg inte är en av dom som gör dett som mitt "yrke" hahaha

Jag har aft problem med sömnen, som  i alla vet (vad lusigt det är att skriva 'brev' till alla er jag känner egentligen) men i natt har jag tagit i gen det med råge. Knepet var tydligen att umgås lite med säl och bög igår kväll. totalt utmattande tydligen :D

Knepet för att sova ut är tydligen att när man sovit sina 4-5 vanliga timmar så ska man totalvägra stiga upp och somna om. Dock verkar det som att kroppen ville jävlas när jag tvingade den ligga kvar och därför gav mig mardrömmar utav bara helvete. Jag vaknade genomsvettig, intrasslad i alla lakan och täcken och dessutom gråtandes. Behöver jag nämna att det är duschen nästa?

Fan vad obehagligt det är med drömmar som känns verkliga, alla detaljer sitter fortfarande kvar sjukligt nära. jag hatar det och måste få ut bilderna på ngt sätt. Nån som har lust att slå mig hurt i huvet kanske??

سأحضر لك اكثر

Älskar spotify som låter mig lyssna på precis så mycket deppig kärleksmusik som hellst.

Lustigt hur det kan gå dagar utan att jag känner mig ensam eller ens deppig och sen slår allt mot mig som en vägg. 

Ensam ensam ensam ensam ensam ensam. 

Jag gråter faktiskt inte, jag tror att jag har slutet med det. Enda gångerna jag gråter är när jag ser film/tv. Det ger som ändå inte så mycket.

Jag hade kunnat ge allt jag äger (det är iof inte mycket) bara för att slippa vara ensam idag.

Jag vill grypa in i en trygg famn och snosa.  

Men det finns ingen trygg famn och den enda som man alltid har kvar är en själv. Det gäller bara att acceptera fakumet. Man blir fort beroende av närheten och goset. Jag tänker aldrig någonsin mer vara beroende av en annan människa. jag totalvägrar.  

Men jag borde hitta nya substitut. nya varma famnar som jag kan gosa i dagar som dessa. Bara lösnummer och inga prenumeranter. 

Förra året var underligt på samma sätt som talande djur. För första gången i mitt 23 åriga liv så fick jag starka kännslor för någon. Jag har aldrig ens haft dom där fjortis förälskelserna när jag var yngre. Jag fejkade att jag hade dom. För jag trodde alla gjorde det. jag lärde mig efter ett tag att det inte riktigt var så alla andra gjorde. Att folk faktiskt tyckte om andra personer så jävla mycket. Jag fattade inte varför eller hur det kunde gå till. 

Sen dök han upp. Den finaste fina jag någonsin träffat. Han som fyllde mina nätter med långa samtal och som fick det att pirra i mig bara för att han fanns till. Som fick mig att le när jag grät och som fick mig att våga vara jag. Som fick mig att våga ta steget från allt destruktiva. Han fick mig att känna mig vacker och smart. Han var den smartaste människan jag någonsin träffat. Jag kunde lyssna på långa utläggningar om glömda språk och symboler utan att jag blev less.

Att bli kär var det bäst jag avrit med om. Jag fick aldrig nog när jag tittade på honom. Varje liten del av honom var perfekt. Han hade sina problem absolut. Vem fan har inte det. Men det spelade ingen roll när jag kunde drunka i hans ögon. Jag kände mig hel. han gjorde mig komplett på så många plan att jag ibland funderade på vad jag någonsin gjort utan honom. Livet gick i rosa och guld. Mitt humör stabiliserades och efter varje litet gräl vi hade trodde jag att min värld skulle rämna. Till nästa gång han ringde och allt var bra igen.

Men sen så förstördes allt. Jag evt inte riktigt varför. En av anledningarna var naturligtvis avtåndet. En annan var en diskution om klamydia. Allt jag tyckte vi hade var tydligen inte ens hälften för honom.

Ingenting fanns kvar.

ingenting.

Nu har en flickvän. och det skär i mig. Det känns som att någon ärligt talat tar en kniv och skär stora bitar av mig. Det känns som att någon tar bort de sista delarna av det som en gång gjorde mig komplett. Jag blir halv igen. Om ens det. 

Klart jag överreagerar. Jag rä fullt medveten om det. man kanske blir sån när man inte ahr sin första kärlek vid 14 utan vid 23. Eller så är jag ett kännslovark rent allmänt. På något konstigt jävla sätt har jag ändå tänkt att vi kulle hitta tillbaks till varandra någongång någonstans. För han var allt ALLT jag någonsin velat ha. vad gör man när allt man velat ha springer åt andra hållet? Och den enda personen jag kan prata med är den personen som det rör. 

Jag lär ångra det här innlägget och ta bort det imorgon.

Om jag visste ungefär hur många gpnger jag lyssnat på den hör låten den senaste veckan skulle jag dela med mig. Men det är många många många.

Jag valde versonen där ni kan se texten. texten är sp sjukligt sann.

SJUKLIGT sann.

De två senaste dagarna har varit en emotionell dergochdalbana, är det pms kanske?
Jag har kännt meig ensamnast av alla ensamna och gråtit floder halva dagen idag. Why?? Jag ahr ju umgåtts med folk konstant på sista tiden! Hahah det är verkligen hormoner :)

Nu kanske man ska möblera om lite? Uttråkad kanske...

Imorgon fyller dock sussisen år och dessutom ska jag hjälpa nonnisen med flyttstäd i utbyte mot ett skrivbord :)

just nu känns det hur som hellst som att det bara kan bli bättre. Så vi hoppas väl på det då?

Även fast jag nu har tränat två dagar och levt på för lite sömn ligger jag nu i sängen och lyssnar på musik i hörlurar (nämnde jag att det är lyhört...) och kan verkligen inte sova. Jag har även sorterat tvätten inför imorgon. Hum.. Tvättid från 08.00... Var det nån som trodde jag var vaken då?

jag längtar efter en egen tvättmaskin! 

Ögonen svider ju för fan av trötthet! Borde inte min hjärna bara stänga av nån gång?

Jag brukar ibland se mig lite som en Sim, man ahr små mätare som  mäter hunger, trötthet, toabehov hunger osv. Går man inte på toa innan mätaren tar slut så kissar man ner sig, sover man inte svimmar man/somnar på stället. Borde inte ajg göra det snart? Jag ser nästan fram emot det!

Jag har hafr problem att sova i tid hur länge som hellst nu men igår vad ajg riktigt riktigt trött. Gick jag och la mig? Neeeej jag satt vid datorn. sen när jag väl slängde mig i sängen tog jag upp en bok och började läsa. Haha Men fullt normalt då.

Kontaentan av det här: När fan tror ni jag vaknade i morse? Jo halv 11... När ska jag få en normal dygnsrytm igen?

Idag är det träning bejbs! yeah!

Jag måste verkligen ta bort lite inlägg här innan den här blir den officiella en gång i framtiden... hum...

På fredag blir det fest, visst tjejer? snääääääälla?