ardnaxela

3-4 veckor innan jag får min soc tid och 800kr på kontot innan räkningarna är betalda. Känns bra uhu?

Jag VILL inte ringa hyresvärden och be om anstånd, jag VILL inte ringa elbolget och be om en avbetalningsplan och jag VILL ha kvar mitt internet. 

Jag sitter här och hatar varenda köp jag gjort det senaste året. var det verkligen nödvändigt?

Om jag inte hade handlat så mycket så hade jag kunnat spara undan pengar och klarat mig den här sista månaden.

Jag hade klart varit mindre bitter om det inte ahde varit sista månaden innan jag börkat få lön igen. EN JÄVLA MÅNAD. vad gör man i en sån här sitts, egentligen.

Sussi sa ngt om akutstöd, jag får väl försöka med det. just nu är jag fan villig att hora. Nej ajg skämtar inte. Jag är villig att sälja mig själv, synd att ingen vill betala.

GAAAAAH jag kan inte ens publicera skiten för blogg.se är dumma i huvet och ska dödas.

haha jag är glad att ajg inte är en av dom som gör dett som mitt "yrke" hahaha

Jag har aft problem med sömnen, som  i alla vet (vad lusigt det är att skriva 'brev' till alla er jag känner egentligen) men i natt har jag tagit i gen det med råge. Knepet var tydligen att umgås lite med säl och bög igår kväll. totalt utmattande tydligen :D

Knepet för att sova ut är tydligen att när man sovit sina 4-5 vanliga timmar så ska man totalvägra stiga upp och somna om. Dock verkar det som att kroppen ville jävlas när jag tvingade den ligga kvar och därför gav mig mardrömmar utav bara helvete. Jag vaknade genomsvettig, intrasslad i alla lakan och täcken och dessutom gråtandes. Behöver jag nämna att det är duschen nästa?

Fan vad obehagligt det är med drömmar som känns verkliga, alla detaljer sitter fortfarande kvar sjukligt nära. jag hatar det och måste få ut bilderna på ngt sätt. Nån som har lust att slå mig hurt i huvet kanske??

سأحضر لك اكثر

Älskar spotify som låter mig lyssna på precis så mycket deppig kärleksmusik som hellst.

Lustigt hur det kan gå dagar utan att jag känner mig ensam eller ens deppig och sen slår allt mot mig som en vägg. 

Ensam ensam ensam ensam ensam ensam. 

Jag gråter faktiskt inte, jag tror att jag har slutet med det. Enda gångerna jag gråter är när jag ser film/tv. Det ger som ändå inte så mycket.

Jag hade kunnat ge allt jag äger (det är iof inte mycket) bara för att slippa vara ensam idag.

Jag vill grypa in i en trygg famn och snosa.  

Men det finns ingen trygg famn och den enda som man alltid har kvar är en själv. Det gäller bara att acceptera fakumet. Man blir fort beroende av närheten och goset. Jag tänker aldrig någonsin mer vara beroende av en annan människa. jag totalvägrar.  

Men jag borde hitta nya substitut. nya varma famnar som jag kan gosa i dagar som dessa. Bara lösnummer och inga prenumeranter.