ardnaxela

Jag blir alltid så fundersam på vinterhalvåret, en lättare form av vinterdepp kanske man kalla det. Eller så kanske jag bara tänker efter lite extra? Jag vet inte jag.. Men det är inte överdrivet kul alla dager kan man ju säga. Jag känner att jag gnäller, jag vill inte vara nån slags jävla gnällspik men oavsiktigt blir jag till en ändå. Tänk vad mian nära och kära får stå ut med egentligen. Dessa humörsvängningar som aldrig verkar gå över, hahaha tänk er mig gravid :P Fast jag kanske blir lugn och harmonisk då, vem vet. Det  är så mycket man inte vet här i livet, så mycket ångest och problem det faktiskt finns. Och precis när det löser sig så kommer det ngt nytt problem. För det mesta är det väl ngt skitlitet och ovesäntligt, men ibland är dom där skit små och ovesäntliga sakerna jävligt stora. det är det som är problmet egentlige. Alltså problemet i sig är egentligen lättfixat, problemet som bygger på att man har ett problem däremot, det är stort.